Gutalagen – lagen i Guteland

I den här artikeln har vi tagit ett grepp om den så kallade Gutalagen. Du får svar på vad det är för någonting, vad och när den gällde och samt hur det gick till när den stiftades. Mycket nöje!

Vad är Gutalagen?

Gutalagen var den lag som gällde på Gotland fram till 1595, då skånelagen blev gällande. Gutalagen är inte en landskapslag så som skånelagen och övriga landskapens lagar var. Gotland var nämligen under denna tid inte ett landskap – det var ett eget land.

Gutalagen utfärdades av Gutnaltinget, som var öns högsta styrande organ vid lagens tillkomst. Övriga landskapslagar var ofta en uppsättning av systematiska, privata anteckningar som nedtecknats av lagmannen.

När kom Gutalagen till?

När Gutalagen kom till råder det lite delade meningar kring. Den äldsta handskrivna kopia som finns idag är från mitten av 1300-talet. Det finns dessutom en från 1587. Det finns dock skriftliga bevis på att lagen är äldre i form av bevarade brev från början av 1200-talet.

Breven i fråga är från ärkebiskopen i Lund, Andreas Sunesen, till biskop Bengt i Linköping. Där skriver ärkebiskopen som är på besök på Gotland om den lag som finns på ön. Det är högst troligt att det är Gutalagen som nämns i breven. I viss litteratur står dock att lagen är från 1220-talet.

Vad innehåller Gutalagen?

Gutalagen innehåller en redogörelse över de lagar som gällde på Gotland under lagens giltighetstid. Gutalagen är inte formulerad som en av Sveriges många landskapslagar. Den är istället formulerad som en landslag.

Den skiljer sig även från landskapslagarna på så sätt att den saknar flock och balkindelning. Gutalagen har istället för balkindelning rubriker försedda med kapitel, och består allt som allt av två delar.

Den inledande delen består av själva lagen. Den andra delen är en åtta sidor lång berättelse, eller krönika. Denna del kallas för Gutasagan, som berättar om den första mannen som kom till ön, hans familj samt den överbefolkning som tvingade människor att lämna ön. Du kan läsa mer om Gutasagan här!

Gutalagens första paragraf handlar om ärenden gällande Kristendomen. Övriga paragrafer behandlar tionde, blot, prästernas ställning, helgdagar, munkars jordegendom. De handlar också om utsättande av barn och om strängare straff under helger.

I lagen kan man finna allt från urgamla stadgar till lagbud som tillkom strax innan dess att Gutalagen nedtecknades. De urgamla stadgarna handlade bland annat om blodshämnd och att jorden inte fick säljas utanför ätten.

Gutalagen innehåller inte någon särskild rättegångsbalk, vilket gör rättegångssystemet i Gutalagen intressant. Bestämmelserna är såväl ålderdomliga som svårtolkade.

Under vilken period var Gutalagen giltig?

Gutalagan sägs ha varit giltig mellan 1207-1597. När Gutalagen började gälla är svårt att säga. Enligt breven från ärkebiskopen i Lund till biskop Bengt, så vet vi i alla fall att lagen gällde år 1207. Men Gutalagen antas ha en muntlig lagsaga till grund. Dessa lagar är av mycket olika ålder.

Gotland gick frivilligt med på att lyda under den svenska konungen år 1597. I och med detta trädde den svenska lagen i kraft, och tiden att förhålla sig till Gutalagen var över.

Lämna en kommentar