Gutasagan, Tjelvar, Tjelvars grav och hans barn

Artikeln är en spännande inblick i berättelsen om Gotlands skapelse och de första personerna som bodde där. Även om Gutasagans innehåll är just en saga, så är Gutasagan själv verklighet. Verkligt eller inte, intressant är det oavsett.

Vad är Gutasagan?

Gutasagan är en del av Gutalagen. Den är skriven på språket gutniska. Gutasagan består både av fakta och fiktion. Den är både ett statsrättsligt dokument och ett epos. Eposet handlar om öns upptäckare Tjelvar och hans familj.

Det är Gutasagan som utgör den avslutande delen av Gutalagen, som är en landslag skriven på 1200-talet. Den räknas inte alltid till landskapslagarna eftersom Gotland när Gutalagen skrevs var ett eget land. Gutalagen kan du läsa mer om här.

Gutasagan kallades tidigare för Gutarnas krönika och är också ett statsrättsligt dokument. Den är uppdelad i två olika delar, båda skrivna på gutniska. Å ena sidan finns faktagrundade delar, å andra sidan finns episk diktning.

Viktigast anses den del vara där Gotlands rättsliga ställning gentemot Sverige beskrivs. I denna del beskrivs fördragen med Gotland och sveakungen. Här kan man också läsa om hur kyrkorna byggdes på ön och att Gotland kyrkligt tillhörde Linköpings stift.

Den andra delen av Gutasagan är ett epos som bland annat handlar om den tidigaste bebyggelsen på Gotland. Allra sist i Gutasagan är överenskommelser och åtagande mellan gutarna, konungen och biskopen nedtecknade.

Vad var syftet med Gutasagan?

Syftet med Gutasagan var att beskriva de överenskommelser som gutarna ingick med konungen och biskopen. Gutasagan liknade en självständighetsförklaring eftersom att gutarna frivilligt knöt an med Svea rike. Det var inte underkastelse från gutarnas sida, utan en ömsesidig överenskommelse.

Vem ingår i Gutasagan?

Den kändaste personen i Gutasagan är Tjelvar. Tjelvar är dock inte den enda människan som beskrivs i eposet. Det handlar även om hans son Havde och Havdes fru Vitastjerna. Även Tjelvars tre barnbarn vid namn Gute, Graip och Gunnfjaun är omtalade.

Vem var Tjelvar?

Tjelvar var den första människan att sätta sin fot på Gotland. Han bodde på gården Tjelder. Innan den första personen satte sin fot på Gotland så sjönk ön i havet om dagen och steg upp på natten. När Tjelvar gjorde upp eld sjönk ön aldrig igen.

Tjelvar har antagits vara identisk med åskgudens Tors tjänare Tjalve, som även han är förknippad med eld. Människor har i alla tider gjort upp eld när det landstigit på nya stränder. Under vikingatiden fick ingen man ta ett större landområde än han kunde bränna under en dag.

Vem var Havde?

Havde var Tjelvars son i Gutasagan. Havde och hans hustru Vitastjerna var de första som bosatte sig på Gotland och bildade familj. De fick tillsammans sönerna Gute, Graip och Gunnfjaun.

Vem var Vitastjerna?

Vitastjerna var Havdes hustru i Gutasagan. Det är osäkert om namnet syftar på hennes fagra vita ansikte, hennes vita vackra hår eller om det betyder “den allra visaste arvedotter”. Med “den allra visaste” syftar man då på Oden.

Den första natten Vitastjerna övernattade på Gotland med Havde drömde hon att tre ormar sakta sköt fram ur hennes barm. Havde tydde drömmen så som att hon skulle föda tre söner. Vilket hon ju också gjorde. Vidare spådde Havde att drömmen betydde att sönerna tillsammans skulle komma att styra ön.

Vilka var Gute, Graip och Gunnfjaun?

Gute, Graip och Gunnfjaun var namnen på de söner som Havde och Vitastierna fick i Gutasagan. De var de söner som Vitastierna haft en dröm om. När deras far Havde dog delade de tre upp Gotland mellan sig. Graip fick den nordligaste delen, Gute den mellersta och Gunnfjaun den södra.

Gute utsågs till Gotlands överhövding. Landet fick, efter Gute, namnet Gutaland och invånarna kallades “gutar”. Gute var dessutom namnet på Tjelvars far. Gotland är än idag indelat i tre tredingar, och sagan anges som förklaring till detta.

Vad är Tjelvars grav?

Tjelvars grav är en 18 meter lång och 5 meter bred skeppssättning. Du kommer till graven genom att följa du en gropig grusväg söder om Slite på Gotland. Tjelvar sägs vara begravd i en någorlunda välbevarad skeppssättning. Skeppssättningen tros härstamma från den yngre bronsåldern.

Skeppssättningen tros komma från den yngre bronsåldern, år 1100 – 500 f.kr. Det är en tämligen välbevarad skeppssättning och en av 300 skeppssättningar på Gotland. Skeppssättningen har tätt satta relingsstenar, vilka avtar i höjd mot skeppets mitt. Likt ett påbyggt båtdäck är skeppet fyllt av sten.

År 1938 undersökte man graven. Inuti fann man då en plundrad hällkista. Däri fann man ett bränt skelett och krukskärvor.

Lämna en kommentar